Framgångsrik fastighetsutveckling sätter människan i fokus – Helena Olsson

I tisdags (13/9) var det regeringens öppnande och dags för statsministerns regeringsdeklaration. I den lät det bland annat såhär:

 

”Bostadsbyggandet underlättas ytterligare. Det blir enklare att producera serietillverkade hus. Fler bygglovsbefriade åtgärder införs. Rörligheten på bostadsmarknaden stimuleras med förändrade skatteregler. Fler klimatsmarta bostäder byggs. En arkitekturpolicy för mer hållbara stadsmiljöer tas fram”

 

Fyra rader som det går att säga hur mycket som helst om. Hälften av dessa rader fokusererar på politikerfavoriten nybyggnation, som de senaste två åren i stort sett fått stå för hela biten av svaret på bostadskrisen. Missförstå mig rätt, det ambitiösa byggmålet är oerhört viktigt. Men det är klart som solsken från en klarblå himmel att endast nyproduktion inte kan lösa bokrisen när den endast står för en procent av det totala beståndet. Därför är det en glad överraskning att i en regeringsdeklaration höra att den andra sidan av bostadskrislösningsmyntet – rörligheten – ska stimuleras. Dessvärre inkluderar detta sannolikt inte välbehövliga reformer för att laga den dysfunktionella hyresmarknaden. För alla ungdomar och outsiders på bostadsmarknadens skull hoppas jag att vi får höra detta om några år.

 

Det är lovande att klimatsmarta bostäder och hållbara stadsmiljöer lyfts fram. Här vill jag ta tillfället i akt att tipsa både Peter Eriksson och Karolina Skog att bjuda in sig till några av bostadsmarknadens gnetande slitvargar, de långsiktiga fastighetsägarna. Fastighetsägares affärsidé är att förvalta i långsiktiga perspektiv. En fastighet har en livscykel på 50-100 år. En mandatperiod är fyra år. Politiker har en förkärlek för första spadtag, men ur ett hållbarhetsperspektiv finns enormt mycket att hämta i att se hur fastighetsägare arbetar långsiktigt med sitt bestånd. Inte minst kring klimatsmarta lösningar kan fastighetsägare bidra med kunskap om vad som fungerar. Eftersom kostnader inte påverkar bruksvärdet finns det incitament för den långsiktige fastighetsägaren att jaga kostnader och hitta smartare sätt att arbeta. Lagstiftare och policymakare har mycket att lära av fastighetsägare om vad som är såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt och miljömässigt gott.

 

Avslutningsvis är det välkommet att de ambitiösa nybyggnationsmålen balanseras upp med att lyfta kvalitativa aspekter. (Framgångsrik fastighetsutveckling sätter människan i fokus och ser hur fastighetsvärden skapas mellan och i husen.) Mer diskussion behövs om vilken stad eller vilket samhälle som det är vi bygger med denna nya årsring av bostäder som nu tillkommer i kvantiteter som inte skådats sedan miljonprogramstider.

 

Framgångsrik fastighetsutveckling sätter människan i fokus och ser hur fastighetsvärden skapas mellan och i husen. Hållbar stadsutveckling måste också inkludera alla människor. Jag hoppas därför att arkitekturpolicyn också tar in frågan om sociala hållbarhetsaspekter.

 

Helena Olsson, Chef stadsutveckling samhälle, Fastighetsägarna Stockholm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *