Varför går urbaniseringen så sakta – Hans Lind

Efter att ha tillbringar fyra dagar på vägarna fram och tillbaka mellan Stockholm och Berlin slås jag av hur många små orter det finns i alla länder! Om det nu vore så att storstäderna är så attraktiva och effektiva som vissa hävdar, borde inte många av dessa orter har försvunnit nu?

 

Vetenskapsfilosofen Karl Popper menade att forskare borde leta efter falsifieringar istället för information som stödjer deras teorier. Forskare pekar ofta på storstäder som växer, men borde de inte istället fundera på varför alla dessa mindre orter faktiskt överlever decennium efter decennium. Min fru gick i låg- och mellanstadieskolan i Edsele på 1960-talet. En ort mitt inne i skogen i Västernorrland med några hundra invånare. Men den lever fortfarande och på hemsidan kan man läsa ”Välkommen till Edsele: Byn under utveckling!”(www.edsele.se).

 

Den mest grundläggande förklaringen till att alla dessa små orter överlever är rimligen (1) att människor är olika och (2) att människor är kreativa. Det som en person tycker är attraktivt tycker en annan inte alls är attraktivt. Och om vi värderar boende på en viss ort högt, så är vi kreativa nog att hitta ett sätt att försörja oss. Dessutom behöver man inte ha så höga inkomster på vissa orter eftersom bostadspriserna är så låga!

 

En annan klassisk vetenskapsfilosofisk tanke är att det ofta finns flera teorier som kan förklara samma sak, och att även om vi tycker att det finns en trovärdig teori som kan förklara en viss observation, så bör vi leta efter helt andra konkurrerande teorier.

 

Den dominerande teorin är att löner är höga i storstaden därför att företagen här är effektivare och därför kan betala höga löner. Men tänk om lönerna i storstäderna är höga av samma skäl som gruvarbetarlönerna är höga, nämligen för att kompensera för otrevliga och kanske riskfyllda arbetsförhållanden, och för att kompensera för olika merkostnader? Grundläggande ekonomisk teori– som tyvärr ekonomer inte alltid använder – säger bara att i jämvikt kommer lön och marginalproduktivitet att vara lika stora. En hög lön innebär ju att företag bara anställer om marginalproduktiviteten är hög, så orsakssambandet kan lika gärna gå från hög lön till hög produktivitet som från hög produktivitet till hög lön. Eftersom människor begär så hög lön för att acceptera att bo i storstaden, måste företagen vara effektivare här för att överleva!

 

Motfrågan blir då förstås varför inte fler flyttar ut från storstäderna om det egentligen inte är attraktivare i allmänhet och effektivare. En ytterligare hypotes är då att detta beror på ett koordineringsproblem. I en familj med flera personer som ska ha jobb, och där barn kanske har åsikt om skola, är det större sannolikhet att det dyker upp en möjlighet i en större ort. Det är därmed relativt lätt att flytta till en större ort, men sen är det inte lika lätt att flytta därifrån igen! Man fastnar i storstadsdjungeln därför att det sen är svårt att hitta ett alternativ som alla i den förhandlande familjen accepterar. Och efter ett tag har man ju i vilket fall som helst vänner och bekanta där man råkat hamna, och vuxna barn som kanske bosatt sig i närheten.

 

En matematiker skulle säkert kunna bevisa att om alla platser egentligen är likvärdiga, så kommer de orter att växa som det är lättare att flytta till än att flytta från. Och de som flyttar in kanske inte inser att de sedan är fast för en lång tid!

 

En av Poppers viktigaste böcker hette ”Conjectures and refutations”. Nu har ni fått några ”conjectures” så då är det dags att leta efter ”refutations”!

 

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och doktor i nationalekonomi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *