Vad studerar jag här?

När man studerar mastersprogrammet Samhällsbyggnad på KTH har man möjligheten att använda 30Hp (en termin) till att studera precis vad man vill! Jag måste erkänna att detta har gjort mig väldigt lycklig i efterhand. I Austin är vi 8 studenter på utbyte och alla studerar sitt fjärde eller femte år, förutom Camilla som går i trean, och alla har haft det lite struligt med kurserna. Jag och Nina som går i fyran och studerar på mastersnivå, blev antagna som ”undergraduate” nivå eftersom kandidatprogrammen för civilingenjörer är 4 år här i USA. De studerar ett år extra eftersom de har en hel del valbara kurser under alla år, något som är ganska främmande för oss på KTH. De sätter dessutom ihop sina egna scheman inför varje termin, men har rekommenderade och obligatoriska kurser som ska passa in i schemat.

Problemet med att bli antagen som ”undergraduate” är att man inte får ansöka om att läsa kurser på mastersnivå hur som helst. Du behöver tillåtelse av läraren, skolan läraren jobbar på och skolan du är antagen på. Precis som på KTH, är University of Texas at Austin uppdelad i flera skolor, bland annat Cockrell School of Engineering (som jag och Nina är antagna på) och McCombs School of Business som vi läser en kurs hos. Det är väldigt noga med vart man läser i och med att de olika skolorna kostar olika mycket, de har olika prestige och olika kvalitet på utbildningarna. Det är lite som att jämföra Chalmers med KTH och KTH är ju uppenbarligen är så otroligt mycket bättre… Självklart har jag en förkärlek till Stockholm och KTH men jag är väldigt tveksam till att KTH är så mycket bättre än Chalmers vad det gäller själva utbildningen.

Vad jag försöker komma fram till är att det är väldigt svårt att hitta kurser som passar. Majoriteten  av kurserna som passade vårt program (utbudet var inte stort) hade vi redan läst hemma i Sverige. Det blev till att leta efter annat som verkade intressant och relevant. Totalt behövde vi läsa 14-15 hours, vilket motsvarar 5 kandidatkurser 30HP. Största skillnaden är att vi ska läsa 5 kurser parallellt istället för två i taget som vi gör hemma. Det blev lite som att gå tillbaka till gymnasiet igen! Tyvärr har jag fler gymnasie-jämförelser. På det amerikanska universitet fortsätter man att ge sina elever läxor och närvaro är en del av betyget.

Jag tänkte att jag skulle låta det sjuka in, läxor och närvaro är en del av betyget. Föreläsningarna är dessutom 1h 15 min långa utan paus. Jag tror att många kan relatera när jag säger att det inte finns en chans att jag sitter och lyssnar aktivt på någon som pratar i 1h 15 min. Detta är tyvärr ett problem för att i USA får man nämligen testa eleverna på muntligt material, vilket man inte får göra på KTH (tack och lov). Jag tycker att det är väldigt intressant att man får examinera eleverna på allt man säger under en föreläsning på 1h och 15min när forskning har visat att de flesta människorna tappar koncentrationen långt innan det. Därför uppskattar jag KTH’s upplägg med 45min föreläsning, 15 min paus och sedan får föreläsaren prata i 45 min till.

En annan sak som är annorlunda är det akademiska kvarten som istället är bakåtvänd. Istället för att börja en kvart efter utsatt tid ska föreläsningen sluta en kvart innan avsatt tid. Vad man föredrar är en preferensfråga, men jag måste erkänna att jag tycker bättre om de amerikanska akademiska kvarten än KTHs akademiska kvart.

Så vad är det egentligen jag läser? Jo, jag läser Foundations of Management, Introduction to Psychology, American Government, Fundamentals of Nutrition, Tennis och Volleyball. Jag kan gissa att den första kursen inte får så många att höja på ögonbrynen eftersom många av oss kommer att arbeta som ledare. Kurs nummer två (psykologi) passar nog inte riktig in med Samhällsbyggnad men läraren i management rekommenderade starkt att läsa så mycket psykologi som det bara går om man ska jobba med människor.

American Government har inte så mycket att göra med min utbildning, men det är otroligt intressant att läsa om hur republikanism är uppbyggt och jämföra med det med en demokrati som jag är uppväxt i. Republikanism är djupt ingrott i det Amerikanska samhället och, tro det eller ej, jag har faktiskt redan haft användning av kursen i sociala sammanhang. Sen kommer nutrition och hälsa som inte har något alls att göra med Samhällsbyggnad? Det kanske i ju för sig bero på hur man tolkar begreppet. Utan en hälsosam befolkning har vi ju trots allt inget samhälle att bygga?

Något som utan tvekan inte har något alls att göra med min utbildning är tennis och volleyball. Som ni kanske kommer ihåg behövde vi läsa 14-15h, beroende på kurser vi valde att läsa. En vanlig kurs (exempelvis de jag nämnt innan) motsvarar 3h men kurser inom idrott och hälsa motsvarar 1h. Jag har personligen alltid velat lära mig tennis, så varför inte ta tillfälle i akt? Jag var dock inte så sugen på att läsa 16h (5 vanliga kurser och tennis) så då blev det till att lägga till en annan idrottskurs, nämligen volleyball.

Låt er inte luras! Idrottskurserna har lika mycket ”föreläsningstid” som de vanliga kurserna trotts att de bara motsvarar 1h vardera. I tennisen kommer vi ha kunskapsprov och utvärdering av utveckling och färdigheter. I volleyboll ska vi göra minst 10h volontärarbete och skriva om det. Vi har även ett prov i kursen och kunskapstest under kursens gång. Kanske inte det man förväntar sig av idrottskurser. För mig, vars favoritämne genom skolgången har varit idrott, passar det väldigt bra med sport varje dag på lektionstid eftersom man bygger laganda, får socialisera sig och får öva språket.

Det var lite om vad jag faktiskt gör på dagarna! Har ni önskemål om vad ni vill att jag skriver om så får ni jättegärna maila in förslag till Samhällsbyggarna (info@samhallsbyggarna.org). Ta hand om er till nästa gång jag stör er!

 

Kimberly Olsson

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *