Det är säkert fler än jag som uppmärksammat att det uppstår många nya roller inom samhällsbyggnadsområdet. Samverkansledare, samordningsledare, koordinerande BIM-strateg, logistiksamordnare, BIM-koordinator och byggplatssamordnare är några exempel och listan kan göras längre. Häromdagen fick jag också höra om en samordnande samordnare. Hur uppstår nya roller och vad säger de om samhällsbyggandet?
Nya roller uppstår i möten mellan organisationer, professioner, kulturer, trender och/eller praktiker, dvs i de mellanrum som håller på att definieras och tas i anspråk och där nya regler och nya handlingsmönster håller på att skapas. Teoretiskt kan vi kalla den här processen institutionalisering. Utmärkande för institutionaliseringsprocesser är beroendet av omgivande faktorer snarare än styrandet genom rationell logik. Enligt institutionell teori är utvecklingen av nya roller inte något på förhand noggrant uttänkt utan bör ses mer som en anpassning till omgivningen och dess utmaningar och möjligheter. Rollen koordinerande BIM-strateg, till exempel, växer alltså fram som en anpassning till de utmaningar och möjligheter som införandet av byggnadsinformationsmodeller medför. På motsvarande sätt växer logistiksamordnaren fram i ljuset av de utmaningar och möjligheter som ökat fokus på logistik innebär.
Som forskare och lärare inom ledarskap och organisering är utvecklingen (och avvecklingen) av roller intressant eftersom det ger oss kunskap om vad som händer i och kring organisationer i olika sammanhang; vilka behov som uppstår eller upphör, hur makt fördelas och omfördelas, hur trender anammas eller förkastas, hur ny teknik främjas eller motverkas. I mina studier av utvecklingen av roller har jag till exempel noterat att flertalet av de nya roller som växer fram inom samhällsbyggandet har med samordning och/eller koordinering att göra. En rimlig tolkning är att det uppstått ett ökat behov av integrering under senare tid, ett behov som i sin tur härrör från en allt ökande differentiering i omgivningen. Eller med andra ord: nya roller signalerar var mellanrummen blivit fler och/eller mer komplexa att hantera.
Vad säger då ökad differentiering om samhällsbyggandet? Här kan man förledas tro att differentiering enbart är av ondo eftersom det för med sig fler mellanrum och nya roller och därmed krånglar till redan invanda processer och rutiner. Vad man lätt glömmer bort är att ökad differentiering kommer sig av att nya frågor, kunskaper och perspektiv börjat få fäste, till exempel etik, miljö, logistik och säkerhet. Ökad differentiering utmanar det invanda men utveckling skulle inte vara möjlig utan integrering. Och det är som anpassning till omgivningens behov av integrering som nya roller utvecklas.
Hur var det nu med den samordnande samordnaren? Vad säger det om samhällsbyggandet att rollen samordnande samordnare växt fram? Jo, troligen är det flera lager av mellanrum i den aktuella omgivningen som behöver integreras. Kanske är det en systemisk innovation på gång?
Tina Karrbom Gustavsson, Universitetslektor KTH
Fotnot: I artiklen ”Liminal roles in construction project practice: exploring change through the roles of partnering manager, building logistic specialist and BIM coordinator” som jag publicerat i journalen Construction Management and Economics (2018) skriver jag om utvecklingen av nya roller inom samhällbyggandet.
Photo by Claudio Hirschberger on Unsplash