Våga se våra egna strukturer i vitögat – partiöverskridande

Den 5 november 2015 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en utredning som snart kom att kallas för Mottagandeutredningen (dir 2015:107). Den särskilde utredaren fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att ”skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända”.

Efter det att utredningen lämnat sitt betänkande Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) skickades det snabbt ut på remiss. Parallellt med detta tog Justitiedepartementet fram en promemoria som baserades enkom på den del av utredningen som sett över möjligheterna för att begränsa EBO-lagstiftningen och också den skickades snart på remissrunda.

Promemorian Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande (2018-09-03) lyfter Mottagandeutredningens förslag om att införa en social prövning av bostaden som asylsökande vill bosätta sig i på eget initiativ (eget boende). Förslaget motiveras med att det finns behov av att vidta åtgärder mot de sociala konsekvenser som dagens EBO-lagstiftning bidrar till, exempelvis trångboddhet. Vidare tar promemorian också fasta på utredningens förslag om att se över möjligheterna att helt begränsa asylsökandes möjligheter att bosätta sig i vissa socio-ekonomiskt särskilt utsatta områden. Modellen som presenteras i utredningen (och PM) är  alltså en tvåstegslösning:

  1. En kommun ska kunna ansöka till Migrationsverket om att social prövning ska ske av det boende som en asylsökande har för avsikt att bosätta sig i förutsatt att det är en kommun som uppfyller på förhand bestämda variabler gällande social och ekonomisk utsatthet, alternativt om det är en kommun som under en längre tid tagit emot en stor andel av asylsökande i eget boende. Denna ”kvalitetssäkring” ska exempelvis se till bostadens standard och storlek i relation till hur många som ska bo där.
  2. För det andra ska vissa bostadsområden i sin helhet temporärt kunna undantas från att asylsökande får möjligheten att bosätta sig där under asyltiden. I dessa fall ska prövningen av det enskilda boendet således utgå och förslaget är dessutom att den asylsökande som bosätter sig i området trots förbud mister sin dagersättning. Också detta förfarande ska baseras på att kommunerna ansöker om undantag för stadsdelar/områden till Migrationsverket (hela kommuner ska inte kunna undantas poängterar utredning och PM).

Att se över EBO-lagstiftningen har länge varit i ropet och många är det som höjt rösten om behovet. I utredningens direktiv angavs att åtgärder behövs för att jämna ut fördelningen av mottagandet mellan landets kommuner, och att det på så sätt bland annat kan skapas bättre förutsättningar för nyanländas etablering. Detta kopplas sedan också ihop med regeringens strategi för att minska och motverka segregationen.

Jag är dock ganska brydd över att denna del av utredningens förslag snabbprocessas vid sidan av resterande delar, – det kommer varken ge effekter som minskar boendesegregationen eller bidrar till nyanländas snabbare etablering. Det som brukar sägas är brister med EBO-lagstiftningen är inte utmaningar eller brister med EBO-lagstiftningen när det kommer till vad som orsakar boendesegregation och undermålig etablering av nyanlända.

Bristerna som orsaker utmaningar som trångboddhet, ohälsa och låga utbildningsresultat liksom en dålig arbetsmarknadsetablering kräver en annan form av helhetsanalys där flertalet politikområden finns representerade beredda att dra sitt strå till stacken för att identifiera och angripa de strukturella utmaningar vi som samhälle står inför.

Tillsätt en kommission med uppdraget att genomföra en helhetsanalys av orsakssambanden mellan etableringsresultat, bostadsmarknadens struktur, arbetsmarknadens krav och utbildningsväsendets behov och förutsättningar och gör det med en partiöverskridande överenskommelse där företrädarna för respektive partier åtar sig att också agera på kommissionens slutsatser. Konkret. Och, peka inte ut en (i nuläget dessutom mycket liten) grupp på detta sätt. Uppdraget bör istället utformas så att analysen genomförs utifrån olika hushålls resurstillgångar och då inte endast de ekonomiska tillgångarna utan också andra variabler som vi vet påverkar ovan nämnda områden. För jo, drömmen om den blandade staden är i många delar av vårt avlånga land long gone och visst måste vi våga se våra egna aktuella strukturer i vitögat om vi på riktigt vill åstadkomma en förändring när det gäller både boendesegregationen (etnisk som socioekonomisk) och en effektivare etablering av nyanlända invandrare.

Lillemor Hult, statsvetare och samhällsplanerare

Photo by Ravi Roshan on Unsplash

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *