Vad är målet med våra städer?

Tidigare i höst samlades människor från stora delar av världen för att delta i Uppsala Health Summit som denna gång hade temat ”Healthy Urban Childhoods”. Vad har egentligen Brasilien, Mexiko, Malawi och Sverige gemensamt? En hel del så klart men även en del olikheter när det gäller förutsättningar för stadsbyggnad och samhällsplanering eftersom våra system ser olika ut och utmaningarna delvis är olika. En sak vi dock har gemensamt är att vi bygger städer och samhällen för människor, eller borde bygga för människor i alla fall.

I Sverige vet vi att 78 procent av tjejerna och 56 procent av killarna i åldern 10-15 år inte når den rekommenderade dagliga mängden fysisk aktivitet. Här finns en stor framtida utmaning som vi på olika sätt behöver möta för att dessa barn och ungdomar ska få ett bra liv. Det handlar om enskilda individers hälsa men även om samhällsekonomi. Sveriges idrottsrörelse samlar ca 3,2 miljoner medlemmar och vill kunna erbjuda fler att vara en del av den. Idag är det på flera håll i landet svårt eftersom det råder brist på idrottsanläggningar och idrottsmiljöer, platser för idrott.

Världshälsoorganisationen (WHO) menar att fysisk aktivitet har potential att påverka 13 av de 17 globala hållbarhetsmålen och att idrott är en underutnyttjad resurs för att nå dit. Den potentiella samhällsnyttan är alltså enorm och handlar bland annat om fysisk och psykisk hälsa, vilket ger minskade sjukvårdskostnader. Men det handlar även om ett enklare vardagsliv med minskad klimatpåverkan om vi lyckas skapa närhet till platser för idrott och aktivitet i lokalsamhället. Förbättrad trygghet, lokal samanhållning, hållbar turism och mycket mer skulle kunna läggas till listan. Det finns således väldigt mycket konkret samhällsnytta med att inkludera platser för idrott och rörelse i planeringen så att människor inom den organiserade idrotten och de som vill vara aktiva i den oorganiserade idrotten kan fylla dessa platser med aktivitet.

Idag finns ett antal normer och metoder som används i olika planeringssituationer. Få av dessa bidrar till att skapa fler platser för idrott och rörelse i staden. När vi planerar tar vi hänsyn till antalet parkeringsplatser, behov av kommersiella ytor etc. men människors behov av idrott och rörelse är sällan något som planeras in på ett strukturerat vis. Vi har engagerade planerare, landskapsarkitekter, arkitekter, kommunala strateger med flera men ibland behöver vi hjälpas åt för att påminna varandra om vad som skapar kvalitét i våra livsmiljöer och samtidigt bidrar till social hållbarhet. Det handlar så klart inte om ett perspektiv utan om många olika som vävs samman till en helhet. Platser för idrott och rörelse är ett av de perspektiv som i praktiken är länkade till flera andra och i större utsträckning behöver vävas in i den komplexa materia som planering av våra städer och samhällen utgörs av. Här ser vi på Riksidrottsförbundet ett behov av att utveckla nya och befintliga planeringsverktyg och metoder för att säkerställa att idrott och rörelse har en naturlig plats i olika processer.

Sverige brukade omnämnas som ett föregångsland när det gällde att skapa platser för idrott och aktivitet. Kommer vi att bli det igen? I sådant fall krävs att samhällets olika sektorer tillsammans driver den utvecklingen framåt. Offentlig, ideell och privat. Målet med våra städer är så klart inte bara ett, men om vi ska prioritera något så borde det vara att skapa städer som underlättar mänsklig aktivitet som även bidrar till att människor mår bra. Platser för idrott och rörelse är då en av de viktigaste nycklarna.

Riksidrottsförbundet arbetar för att öka kunskapen om behovet av platser för idrott samt för att öka kunskapen om hur vi kan inkludera dessa platser i samhällsplaneringen på ett bättre sätt. Det är ett lagarbete där du och alla andra är en del av laget.

För dig som vill läsa mer om frågan kan jag rekommendera skriften ”Rörelserik Stadsutveckling” som Riksidrottsförbundet och Tankesmedjan Movium tagit fram tillsammans. Du hittar den här.

 

Martin Englund, projektledare Plats för idrott, Riksidrottsförbundet

 

Photo by Adam Le Sommer on Unsplash

2 kommentarer Lägg till din
  1. Hej Martin,
    Bra skrivet. Du fångar och lyfter en av de mest negativa effekterna av dagens stadsplanering. Ytor för rörelse, dels i mer eller mindre organiserad form, men också för spontanitet, försvinner eller begränsas i storlek när viljan att förtäta och exploatera är i fokus. Det kommer att leda till negativa följder, för hela samhället. Det måste gå att hitta en balans mellan många och viktiga intressen. Tänka i helheter och samtidigt framåt är ett måste för ayy skapa hållbara städer.
    Jag ska ta mig an skriften du länkar till, för att läsa mer om era tankar.

    Med vänlig hälsning

    Kenneth Berglund
    Utredare stadsutveckling
    Hyresgästföreningen Riksförbundet

    1. Hej Kenneth!
      Jag håller helt med dig. Helhetstänk och balans mellan perspektiv är avgörande för framtidens städer. Kul att du kikar på vår skrift!
      Mvh
      Martin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *