Att bygga högt i kluster

Höghus och skyskrapor har länge varit ett mycket känsligt debattämne i vårt avlånga land. Mycket av motståndet grundar sig i konservativa attityder som kan bero på att landet traditionellt sett är väldigt fattigt på höghusbyggen och därför är varje sådant projekt uppseendeväckande.

Man förstår inte att det någon gång någonstans måste det påbörjas och att det då kommer bryta karaktären och siluetten man vant sig vid sedan barnsben. Dessa förändringar har ju dock alltid varit en pågående utveckling av staden och är därmed ett friskhetstecken på att staden mår bra och växer. Höghusmotståndarnas oftast konservativa inställning är traditionsbunden till sin egen existenciella närvaro i staden och tänker sällan på stadens framtid. Inte heller på dess utveckling som banar väg för nya generationer och som även inkluderar deras barn. När attityderna inte räckt till har man på senare tid försökt få med forskning och vetenskapliga fakta i sin kritik. Man har skyllt på klimatet på våra breddgrader, skuggor, reflekterande solljus från glasfasader, sterila kontorsområden, vindar, ekonomiskt ohållbart och att kriminaliteten ökar i områden med höghus. Huruvida sanningshalten i detta stämmer går det ju alltid att Googla på? Men man påstår till och med att trevåningshus kan hysa fler bostäder än ett tjugovåningshus? Om det beror på lägenhetsyta så undrar jag hur små dessa lägenheter måste vara i ett trevåningshus?

Det man bortser ifrån är hur täthet är en mer ekonomisk- och ekologisk hållbar stadsutveckling då man inte behöver ta ny perifer mark i anspråk eller bygga ny och dyr infrastruktur till dessa områden.

Det finns dock en kritik jag är benägen att hålla med om och det är estetik såsom variation på arkitektur men där jag även vill tillägga fenomenet med att bygga i kluster. Det sistnämnda kan vara ett viktigt redskap för att minska motståndet då jag tror att ensamma solitärer sticker en mer i ögonen.

Här skiljer sig landets två största städer åt väsentligt. Medan Göteborg förstått poängen med att bygga höghus i kluster har Stockholm fortsatt sin hopplösa kamp i att bygga solitärer lite här och där. En pinne här och en där borta är ingen estetisk- eller ekonomisk lösning någon vill kännas vid. Det är inte att undra på att höghusmotståndet är starkare här än i Göteborg? Ett bra exempel, som låg som inspirationsgrund för uppbyggandet av Kista, är La Defence i Paris. I Kista började det något sådär och har sedan gått sämre! Höghusen där ligger mellan 700 och 900 meter från varandra och det kan man tyvärr inte kalla för kluster. I Norra Djurgårdsstaden ska det byggas två solitärer, Gasklockan och Bonnierhuset som kommer ligga 1,6 kilometer från varandra.

I Hammarby sjöstad har man byggt Södertörns högsta hus, Stockholm 01, men som kommer att stå helt ensamt i all sin prakt tills man förhoppningsvis kommer på något bättre? Norra tornen blir de enda som kommer sticka ut från håll från den så omdebatterade Hagastaden vars kritik handlar om höga och tätt byggda hus.

Det finns ett litet hopp när det gäller att bryta solitärtrenden i Stockholm. Nyligen kom JM och Tobin Properties med nya förslag i Marievik där det presenterades några högre byggnader i 100 metersklassen. Inga skyskrapor precis men högt med stockholmsmått sett. Högre upp ligger Årstaberg där det ska byggas ett par höga bostadshus väl synliga från stora delar av staden då det ligger högt beläget. Det intressanta här är hur den andra stora aktören i området, Jernhusen, kommer att följa upp detta? Kan de tillsammans bilda det första riktiga höghusklustret i Stockholm?

Vår stad har inget stort jubileum, inom rimlig tid, att förhålla oss till som Göteborg har. Men, vi kan nog ta lärdom av göteborgarna på synen om estetisk tilltalande stadsutveckling om inte annat så för att tillmötesgå motståndet på ett mer sansat sätt?

  Marievik sett från Liljeholmsbron. Visionsbild från JM 

  

Oscar Freyre, konstnär, författare och stadsutvecklingsdebattör

Oscar som är född 1963 i Peru, bor i dag i Hägersten och har studerat grafisk design och reklamillustration vid RMI Berghs reklam- och marknadsföringsinstitut. Han har haft över 30 separatutställningar sedan debuten 1992 och har skrivit 2 romaner.  Aktiv medlem i Yimby sedan 2008 och grundare av Yimbypriset 2015. Initiativtagare till förslaget om Österbron tillsammans med Yimbymedlemmen Mikael Grahn. Driver bloggen “Stadsutvecklingen.

 

Bild 1: Visionsbild över Göteborgs centralstationsområde, även kallad Region City. Bild: Göteborgs stad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *