Modernare byggregler

Den 19 december kom kommittén för Modernare byggregler med sitt slutbetänkande. Strax efter årsskiftet kom den ut på remiss. Remissvaren ska vara inne senast den 15 maj. Det är en tjock lunta på cirka 600 sidor. Finns det då några kloka förslag som likt ett Alexanderhugg löser den Gordiska knuten för att förbilliga byggprocessen i allmänhet och bostadsbyggandet i synnerhet? Jag är tveksam.

Genom alla sidor upprepas värdeord som: innovation, flexibilitet, effektivitet, förutsägbarhet, förenklingar osv. Däremot finns ingen närmare analys om hur det som föreslås ska leda dit. Det är på något sätt underförstått. Ibland verkar förslagen vara grundade på eget tyckande och inte på det som framkommit i intervjuer, till exempel svarar 96 procent av kommunerna att utlåtanden från en certifierade sakkunniga oftast hjälper dem i deras bedömning av om kraven i bygglagstiftningen är uppfyllda. Kommitténs förslag blir då att ta bort alla sakkunniga och kontrollansvariga!? Det skäl som anges är att efterlevnaden av regelverket (kallas byggfel i utredningen) inte har blivit bättre sedan kontrollsystemet infördes? Det har jag personligen svårt att tro. Kvar blir kontrollplanen och egenkontrollen och ett och annat platsbesök av en byggnadsinspektör. Någon som tror att det blir mindre ”byggfel” på så sätt?

Att bostadsbristen är stor i framförallt storstadsregionerna är ett faktum. Det har byggts för lite under många år och framförallt hyresrätter. I Uppdrag granskning tog man nyligen upp problemet med strategiskt hemlösa, dvs ekonomiskt svaga personer utan missbruksproblem eller andra sociala problem som inte kan hitta en lägenhet till rimlig kostnad. Problemet är komplext. Byggkostnaderna har stigit betydligt mer än kostnadsprisindex och lönerna, varför? Kommitténs förslag på att bygga billigare är att ta bort de flesta kraven i BBR, ta bort kontrollsystemet och drastiskt minskas lägenhetsytan så de inte blir funktionella och inte heller tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Kommer inte kostnaderna att hamna på andra ställen i samhället då? Sverige har en åldrande befolkning och många kommer i framtiden att behöva vårdas i hemmet. Fungerar det inte och det inte finns tillräckligt med vårdboenden då har vi en ny grupp av strukturellt hemlösa.

I direktivet framgår att det är hela BBR som ska ses över, men kommittén har nästan uteslutande fokuserar på BBR 3:1 och 3:2, dvs tillgänglighet och bostadsutformning. Kommittén har till och med föregripit Boverkets arbete genom att ge förslag på detaljerade föreskrifter och dessutom visat exempel på planlösningar. En lägenhetsyta sägs kunna minska med 7,5 kvm om kravet på parsäng tas bort i större lägenheter. Problemet är bara att den lägenhet som beräkningen gjorts på är så ineffektiv att den aldrig skulle byggas. Lägenheten har en fönsterfasad på 15 meter och ett djup på 3,9 m. Jag gjorde ett enkelt experiment och jämförde en byggnad med kommitténs lägenhet i och ett vanligt lamellhus ritat efter dagens krav. I den senare fick det plats med fler lägenheter, fler kvadratmeter och även fler antal person som beräknas kunna bo där. Ju fler lägenheter och mer yta det går att få in på en tomt desto mer yta att fördela kostnaderna på. Det är enkel matematik.

Ett vanligt lamellhus med dagens regler är mer effektivt än vad kommitténs föreslagna lägenhet är. I ett vanligt lamellhus får man plats med mer yta, fler lägenheter och fler personer som kan bo i lägenheterna.

 

Det finns en stark tradition sedan 30-talet att studera funktionsmått i byggd miljö i Sverige. Mycket grundforskning gjordes också tidigare i ämnet byggnadsfunktionslära på Sveriges tekniska högskolor. Den kunskapen fanns tidigare samlad i SBN och när vi fick en funktionslagstiftning genom PBL överfördes kunskapen till handböcker och standarder. Den kunskapen tas nu bort helt, eftersom kommittén föreslår att hänvisningar till standarder försvinner. Istället förs vissa detaljmått in i själva föreskriften, dock för få för att kunna rita en funktionell och tillgänglig lägenhet. Lägenhetsytorna minskas drastiskt. Till exempel föreslås att det inte ska vara någon skillnad mellan en lägenhet som är avsedd för en person eller fem personer, mer än antal sängplatser. Det som idag är ett väldigt bra och flexibelt funktionskrav i BBR; att en lägenhet ska dimensioneras och disponeras efter sin långsiktiga användning och efter det antal personer som är tänkt att bo där, försvinner helt. Bor det fem personer i lägenheten får man nöja sig med ett matbord för fyra personer, eventuellt en liten soffgrupp men annars bara en soffa för 3 personer lite beroende på hur det ritas och mindre än en garderob per person. Säsongsförvaringen tas bort helt, så det blir till att hyra ett förråd på Shurgard och åka dit och hämta pulkan när det ska ut och åkas i backarna.

Enligt kommittén går det att minska lägenhetsytan med 7,5 kvadratmeter om kravet på parsäng tas bort i större lägenheter.
Ytan för samvaro minskas och kan varieras. I vissa av de ytorna som kommittén redovisar får det inte ens plats med en hel soffgrupp

 

Någonstans finns en gräns för när en lägenhet inte blir funktionell längre. Det behövs mer än en säng att sova i. Andra ytor behöver vara större ju fler som delar på lägenheten, köksinredning, soffgrupp, matplats, förvaring mm. Görs sovrummen så små så att bara en säng får plats behöver de allmänna ytorna vara ännu större. Tas kravet på avskiljbarhet mellan kök och vardagsrum bort så minskas istället de allmänna ytorna. Enligt betänkandet behövs det inte en yta vid fotsidan av en dubbelsäng om man har två dörrar in till rummet. Ärligt talat, hur bäddar man en sådan säng, om man nu ens får in den i rummet, när man är lite till åren kommen och har stela leder!

Enligt kommitténs förslag behövs det ingen yta vid fotsidan av sängen, om det finns två dörrar in till sovrummet, men hur praktiskt är det att bädda en sådan säng.

 

Jag hoppas att så många som möjligt läser betänkandet och skickar in sina synpunkter i ett remissvar senast den 15 maj i år. Även om man inte råkar vara en remissinstans så går det att lämna ett remissvar. Ska den kommande regeländringen bli bra behöver det komma in många förbättringsförslag. Det tycker åtminstone jag.

Länk till remissen: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/12/sou-201968/

Monika Albertsson
Arkitekt MSA/SAR
Certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet

En kommentar Lägg till din
  1. Bra skrivet! Dessutom är det ju så att de där 7,5 kvadratmetrarna som det enligt kommittén går att minska en lägenhet med genom att ta bort kravet på parsäng, enligt skissen ovan, gör att det inte längre går att bo 3 personer i den lägenheten, utan bara 2. Vari ligger den vinsten?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *