En katt bland hermelinerna, Carl Johan Hjälme, Jur.kand. 62 Uppsala universitet

Jag hamnade av en slump i Lantmäteriet när jag 1964 efter drygt två år som notarie skulle avsluta min tjänstgöring vid Nedansiljans domsaga i Leksand. Eftersom Lantmäteriet just hade fått en lagstiftning för att i Dalarna genomföra separata äganderättsutredningar som förrättning och behövde även jurister fick jag en förfrågan från överingenjören Linder-Aronsson på Lantmäteristyrelsen om…

Fortsätt läsa

Varför valde jag att bli lantmätare och hur blev det? Tommy Österberg, L-66

När tiden i gymnasiet började närma sig sitt slut och det blev dags att fundera över yrkesval var jag ganska säker på att min inriktning var att börja på Tekniska Högskolan i Stockholm. Yrkesvägledaren riktade mitt intresse mot lantmätarlinjen. Jag fann den lockande för att den innehöll ett brett spektrum av samhällsinriktade frågor vid sidan…

Fortsätt läsa

Kommunalt lantmäteri i Skövde, Peter Nyström L68

Inledning Efter civilingenjörsexamen på KTH 1973, tjänstgjorde jag inom det lokala, regionala och centrala statliga lantmäteriet. Jag tillträdde tjänsten som stadsingenjör i Skövde hösten 1990. Under denna höst flyttade kommunens centrala förvaltningar in i ett nybyggt Stadshus, dit bl.a. stadsingenjörskontoret med undantag för mätningsavdelningen som kom in i slutet av 1992. Jag var dessutom en…

Fortsätt läsa

Från självständig stolt statstjänsteman till politikerslav, Mats Larsson L67

 Hur allt började Allt startade med ett råd från min far straxt före studentexamen 1966. ”Bli lantmätare! Dom verkar tjäna bra och kan vara verksamma nästa överallt” Jag startade redan samma år min lantmätarutbildning vid KTH. Som alla yrkesverksamma lantmätare i min åldersklass vet, så fick vi lära oss mycket om en hel del och…

Fortsätt läsa

Omarrondering blev min livsgärning, Mats Backman, jägmästarexamen 1963

Mina val av utbildning Min jägmästarutbildning sammanhänger med att en morbror till mig föreslog i mina tidiga tonår att utbilda mig till jägmästare – ett råd som jag fullföljde. När jag avslutat mina studier vid Skogshög-skolan var det svårt att få jobb men jag lyckades bli anställd vid lantmäteriet, där mina arbetsuppgifter blev skogsvärdering vid…

Fortsätt läsa

Lantmätare – ett yrke med många möjligheter, Svante Astermo, L60

Hoppjerka eller bara nyfiken Uppväxt mm 1938-1964 Jag var nummer två av en syskonskara på elva. Min äldsta bror Stig fick scharlakansfeber (jag också) den hösten han skulle börja i folkskolan. Vi gick i samma klass ända fram till studentexamen. Folkskolan gick av bara farten utan att jag kommer ihåg att vi någonsin hade läxor….

Fortsätt läsa

Kartering – från jordens inre till rymden, Torbjörn Westin, L69

KTH Jag började på KTH Lantmäterisektionen 1969. Att jag sökte dit berodde nog på att jag hade ett intresse för kartor och geografi. Därför var det också naturligt att jag efter de två första årens gemensamma kurser valde att fortsätta på den tekniska grenen som fördjupade sig i geodesi och fotogrammetri. Där gavs sedan några…

Fortsätt läsa

Lantmäteriteknik i kommunerna. Lars Kvarnström L65

I en kommun kan man hitta lantmätare inom många olika områden. Fastighetsbildning, stadsplanering, mark och exploateringsverksamhet eller teknisk verksamhet med mätningsteknik kartor och geografisk information är kanske de vanligaste områdena. Mätningsteknik och kartor var det område som kändes mest lockande för mig när jag utbildade mig till lantmätare. Min första anställning blev vid Stockholms stadsmätningsavdelning….

Fortsätt läsa

I statlig tjänst med många andra uppdrag. Lennart Linder -Aronson, L50

Barndomen Min Pappa Linder Aronson kom från Blomskog i Värmland, son till Aron Johannesson och Albertina Samuelsdotter. Pappa Linder kom till Skåne och utbildade sig till agronom på Alnarp. Han fick sedan tjänst som jordbrukskonsulent på Hushållningssällskapet i Malmö. 1936 började jag på Katedralskolan i Lund där jag gick fyra år i realskolan och fyra…

Fortsätt läsa

Byggbranschens behov av frälsning

 I affärslivet talar man ”konstruktiv förstörelse” (Schumpeter) – utslagning av företag som inte i tid hunnit förnya sin affärsidé eller sina produkter. Annat, och andra, kommer i stället, som löser behovet billigare och bättre. Intressant nog gäller detta även för företag som insett faran – t ex svenska Facit och amerikanska Kodak. De visste båda,…

Fortsätt läsa