Tappade sugar med anknytning till betong

Alla utvecklingsprojekt lyckas ju inte, det säger sig självt. Ibland beror detta på innehållet, som är i otakt med tiden eller förväntningarna. Eller också visar sig projektet bli alltför dyrbart att förverkliga, trots goda förutsättningar. Och materialet betong är inte alltid den bästa lösningen, det måste man böja sig för. Själv försökte jag en gång…

Fortsätt läsa

Slutförvar i Forsmark

Så har då kommunfullmäktige i Östhammar, den kommun som hyser kärnkraftverket i Forsmark och det planerade slutförvaret för ”utbränt” kärnbränsle, beslutat att säga ja till att ta förvaret i bruk med ett perspektiv på 100 000 år, den tid det tar för radioaktiviteten att klinga av till ofarliga nivåer. Men är detta ett svar på dagens…

Fortsätt läsa

Byggbranschens behov av frälsning

 I affärslivet talar man ”konstruktiv förstörelse” (Schumpeter) – utslagning av företag som inte i tid hunnit förnya sin affärsidé eller sina produkter. Annat, och andra, kommer i stället, som löser behovet billigare och bättre. Intressant nog gäller detta även för företag som insett faran – t ex svenska Facit och amerikanska Kodak. De visste båda,…

Fortsätt läsa

Spolvattenmängd

Traditionella toaletter i våra bostäder spolas med rent vatten, vilket i samband med föredrag om sanitet väcker upprörda känslor. I en efterföljande diskussion får jag då ibland veta, att man borde använda gråvatten för ett så enkelt ändamål, d v s redan en gång använt vatten till bad, disk eller tvätt, som därefter renats hjälpligt….

Fortsätt läsa

Pudrettfabriken vid Bockaryd

I övergången mellan det gamla tillvaratagande samhället, då allt kom till användning, även avfall, och det moderna industrisamhället, som såg avfall främst som ett kvittblivningsproblem, där naturen fick rollen som omhändertagande medium för undanforslande och nedbrytning, uppstod kommunaltekniska lösningar med industriella inslag. En sådan var pudrett-tekniken, av franskans poudrette, ett sätt att bearbeta latrin från…

Fortsätt läsa

Cement utan klimatpåverkan – är detta möjligt?

Sedan år 2007 har den ansedda organisationen RILEM (International Union of Laboratories and Experts in Construction Materials, Systems and Structures) haft en teknisk kommitté i arbete, 224-AAM (Alkali Activated Material), vars yttersta mål är att anvisa metoder för framställning av betong utan klimatpåverkan. För detta krävs att metoderna standardiseras, vilket har visat sig vara svårt…

Fortsätt läsa

Betongens industrialisering

Betongens industrialisering Inför RILEM’s delegater, där jag råkade ha säte och stämma, samlade 1988 i Narita men på utflykt till Tokyo, demonstrerade de båda japanerna Hajime Okamura och Masahiro Ouchi hur man kunde fylla en form, full med armering, med lättflytande betong från botten i ena änden. Det verkade fantastiskt. Kunde betongen verkligen omsluta kamstålet…

Fortsätt läsa

Byggsäkerhet – ett inlägg efter Samhällsbyggarnas work-shop 12/11 -14

En skada, omfattande hela eller delar av en byggnad, kan uppkomma av flera skäl. Följande analys grundas på vår work-shop, litteratur och framför allt egen erfarenhet: grova fel, i form av förväxling, felräkning, slarv, feltolkning av stämplad lastkapacitet (för åtskillig utrustning och vissa produkter har en övergång till SI-enheter ännu inte genomförts) – denna typ…

Fortsätt läsa

Carl Forssell – en pionjär inom svensk betongteknik

Äldre väg- och vattenbyggare (såsom min egen far Gustaf), examinerade från KTH, hade ofta dråpliga historier att berätta om udda professorer, verksamma under mellankrigstiden, speciellt Carl Forssell. Han var en barsk byggnadsstatiker, färgstark och fruktad för sina muntliga förhör av teknologer, ofta i luven på sina kolleger, men också beundrad för sin yrkeskunskap och sitt…

Fortsätt läsa

Fortskridande ras – en risk på avskrivning?

Anvisningar för undgående av fortskridande ras – en lokal skada som utvecklas till ett regionalt sammanbrott – infördes först 1975, efter miljonprogrammets avslutning. Främst gäller anvisningarna byggnader av betongelement, en teknik som svarade för ungefär 15% av den totala produktionen i landet under perioden 1965-74 (1,1 M). Med tanke på den aura av modernitet som…

Fortsätt läsa

Överskott eller övertalighet i konstruktioner – uttryck för en gudomlig försyn?

I en värld, vars samlade resurser känns hårt ansträngda, finns det anledning att reflektera över tesen om det naturliga urvalet (Charles Darwin: The Origin of Species, 1859). Den starkares överlevnad är en brutal slutsats om livets yttersta villkor, grundad på vetenskapsmannens systematiska observationer av det fria livet bland sköldpaddor, kräldjur och fåglar på Galapagos. Den…

Fortsätt läsa

En hybrid inom konstruktionstekniken

Hur kan man förklara att lättbetong, en uppfinning av arkitekten Axel Eriksson på 1920-talet, som numera spelar en blygsam roll i svensk byggnadsteknik, har blivit en sådan framgång i Kina, med mer än 2 000 produktionsställen som producerar flera hundra miljoner kubikmeter om året? Troligen är produktionskapaciteten en följd av planekonomi – aktuella signaler från…

Fortsätt läsa

Operahuset i Sydney uppnår koldioxidneutralitet före plan

Det berömda operahuset vid Sydney Harbour, beläget i skuggan av den majestätiska Sydney Harbour Bridge, en jättelik fackverksbåge med 500 m spännvidd över det djupa sundet, har uppnått koldioxidneutralitet fem år före plan. Detta är en liten revansch för de ständiga förseningarna under byggnadstiden, som till sist blev 14 år och till en kostnad som…

Fortsätt läsa