Byggbranschens behov av frälsning

 I affärslivet talar man ”konstruktiv förstörelse” (Schumpeter) – utslagning av företag som inte i tid hunnit förnya sin affärsidé eller sina produkter. Annat, och andra, kommer i stället, som löser behovet billigare och bättre. Intressant nog gäller detta även för företag som insett faran – t ex svenska Facit och amerikanska Kodak. De visste båda,…

Fortsätt läsa

Cement utan klimatpåverkan – är detta möjligt?

Sedan år 2007 har den ansedda organisationen RILEM (International Union of Laboratories and Experts in Construction Materials, Systems and Structures) haft en teknisk kommitté i arbete, 224-AAM (Alkali Activated Material), vars yttersta mål är att anvisa metoder för framställning av betong utan klimatpåverkan. För detta krävs att metoderna standardiseras, vilket har visat sig vara svårt…

Fortsätt läsa

Betongens industrialisering

Betongens industrialisering Inför RILEM’s delegater, där jag råkade ha säte och stämma, samlade 1988 i Narita men på utflykt till Tokyo, demonstrerade de båda japanerna Hajime Okamura och Masahiro Ouchi hur man kunde fylla en form, full med armering, med lättflytande betong från botten i ena änden. Det verkade fantastiskt. Kunde betongen verkligen omsluta kamstålet…

Fortsätt läsa

Carl Forssell – en pionjär inom svensk betongteknik

Äldre väg- och vattenbyggare (såsom min egen far Gustaf), examinerade från KTH, hade ofta dråpliga historier att berätta om udda professorer, verksamma under mellankrigstiden, speciellt Carl Forssell. Han var en barsk byggnadsstatiker, färgstark och fruktad för sina muntliga förhör av teknologer, ofta i luven på sina kolleger, men också beundrad för sin yrkeskunskap och sitt…

Fortsätt läsa