Vem driver städernas digitala utveckling?

Att samhällets och städers utveckling och utformning drivs av den digitala utvecklingen är alla överens om. Individers aktiviteter lämnar redan idag inte bara digitala spår via webbläsaren, utan även ute i den fysiska gatubilden.  Informationsåldern har gjort det möjligt att spåra nästan all data om människors aktiviteter via t.ex. buss, taxi, lånecyklar, bilar och t.o.m. från promenaden, jogging- och shoppingturen via GPS-data från våra mobiler eller smarta klockor. Med sådan information kan städer enklare fatta faktabaserade beslut i planering kring t.ex. trafik och utvecklingen av bostäder och kontor. Men vem hanterar egentligen all denna värdefulla information? Och vem äger och hanterar informationen om staden när nya tjänster och funktioner erbjuds invånarna via nya aktörer på stadens ytor? Har städer koll på vem det är som konsumerar och nyttjar dessa tjänster och hur ofta? Vem hanterar och distribuerar information? Hur hanteras olika flöden över tid? Ja, vem äger utvecklingen?

Ford har nyligen lanserat självkörande pizzaleveranser i Miami och Google Waymo har självkörande transporter i Arizona. Samtidigt fylls alla våra städer med transporttjänster som Lyft, Uber, Juno och Via samt lånecyklar och el-scootrar. Addera e-handelns alla bolag som vill leverera varor och tjänster till hemmen som sin förlängda arm utifrån webbhandeln – det blir många lastbilar och cyklar på gatorna med leveranser. Elon Musks The Boring Company har lanserat underjordiska tunnlar för transport som är gratis för invånarna i Los Angeles som ett försök att åtminstone rensa i den trånga gatubilden. Dock sker självklart informationsinsamling via tjänsten.

När techbolag som Google genom sin plattformsstrategi tar itu med ämnen som sträcker sig med allt från autonoma fordon till det smarta hemmet och från AI till livstidsförlängning genom bioteknik – så är det kanske inte en överraskning att Googles moderbolag Alphabet, via sitt stadsutvecklingsbolag Sidewalk labs, bestämde sig för att planera, bygga och driva en hel stadsdel i Toronto. Sidewalk labs kommer med stor sannolikhet att med sitt projekt i Toronto att sätta standarden för liknande projekt i andra städer och länder.

Hur ska städer förhålla sig till techgiganternas intåg på arenan av stadsutveckling och samhällstjänster? Bolag som är erkänt duktiga på att med sina plattformsorienterade affärsmodeller ta över och utveckla olika branscher vänder nu sitt fokus till att ”plattformisera” publika ytor och ta del av människors vanor. Det är inte bara Google som tillhandahåller plattformar för att lösa städers problem – Ford har Transportation Mobility Cloud, Amazon Web Services har Future city tech, Siemens Intelligence Platform, Microsoft Azure IOT och IBM Smarter Cities.

 

Städer behöver en strategi för integrera olika lager av tjänster

Hur många städer har idag en digital strategi utifrån en modell som är datadriven och kan integrera nya typer av leverantörer så som The Boring Company, Amazon och Sidewalk labs? Finns det någon stad som pratar om att tillhandahålla smarta ytor och funktioner i staden genom att integrera olika tjänstelager och operatörer?

De städer som vill bli smartast och ledande måste ha en strategi för hur de ska integrera och förhålla sig till den digitala utvecklingen, men inte driva den. De bör däremot självklart driva utvecklingen för att bl.a. effektivisera smarta samhällstjänster (e-legitimation, e-hälsoportaler, infrastruktur, trafikledningssystem, etc.). En smart stad måste integrera olika lager av tjänster, så att den kan få värdeutbyten i form av data. Då kan staden tillgodogöra sig information för att skapa kontroll, trygghet och värde för alla aktörer och medborgare i staden.

Städer kan arbeta mer datadrivet för att optimera stadens gator och rörelser på dem samt automatisera många processer som finns idag. Men utan data från alla dessa aktörer som etablerar sig i städerna är risken att staden står utan möjligheter att veta när, var och hur människor (inte en enskild individ) använder staden när de handlar, transporterar sig eller upplever saker.

Det är inte ett helt osannolikt scenario att en aktör med ett helt ekosystem av transport- och mobilitetstjänster kliver rakt in. För varför ska det finnas olika biltillverkare när framtiden är autonom och människan enbart önskar transport från A till Ö? Bilmärke, leverantör, osv kommer att vara mindre viktigt då. Är staden beredd för denna aktör?

 

Vem ska då driva teknikutvecklingen?

Ska staden eller regeringen ta den rollen? Eller ska samhällets fokus vara att förhålla sig till utvecklingen och hitta en modell där de kan integrera denna utveckling?

Städer kan antingen avvakta och inte göra något alls och låta sig ”plattformiseras” slumpvis, eller så kan de själva skapa en plattformsorienterad modell som skapar möjligheter att kunna omvandla och nyttja stadens ytor (tillgångar) till att bygga och testa ny teknik på, och samtidigt få ut mer värde och utöka sitt inflytande när allt fler lager av leverantörer och användare integreras i deras ekosystem. Kan det vara vägen framåt att skapa kontroll, trygghet och värde för alla aktörer och medborgare i staden?

 

Informationstillgänglighet

Många städer pratar om smarta trafikledningssystem som kan skapa effektivare flöden i staden. T.ex. vid en olycka kan blåljusfordon ges företräde, staden kan informera och dirigera om övrig trafik för att minimera trafikstockningar. De är alla goda exempel på hur städer kan tillämpa stadsdata och digitala verktyg för att skapa en smartare stad för medborgarna.

Men alla dessa scenarier förutsätter att staden har, och kan, integrera all data och information. Städer kan använda data i form av uppgifter (mätningar som kanske inte alltid är datadrivna) för att optimalt planera och utveckla staden utefter invånarnas behov i kombination med andra verktyg. Med allt fler digitala tjänster som gör intåg i städerna är mängden data naturligtvis större än någonsin. T.ex. med mobilitetstjänster, hemleveranser av mat och paket samt hälsoappar. Men kan städer använda den informationen idag när det inte finns förutsättningar? Att välja mellan att driva, förhålla sig till, eller avvakta den digitala utvecklingen kommer att bli avgörande för stadens framtid!

Christoffer Börjesson

En kommentar Lägg till din

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.