Är vi redo för den nya mobiliteten?

Mobilitet och hur vi kan ta oss fram på nya sätt är en högaktuell frågeställning i tider där allt fler människor och varor ska transporteras i våra städer. Slush, Nordens största tech- konferens och mässa i Helsingfors, lockade 20 000 deltagare från 130 länder under november månad. Ur ett fastighets- och samhällsbyggnads perspektiv var temat mobilitet och smarta städer ett hett ämne och framförallt handlade det om mobilitetstjänster och självkörande fordon. Utmaningen är att hitta nya affärsmodeller för att optimera transport av såväl människor som varor. Vad händer då i praktiken?

 

På utbudssidan har många av de stora bilmärkena idag någon form av mobilitetstjänstprojekt på gång. I slutet av förra året lanserade Volkswagens MOIA sin elektriska minibuss med hög komfort för delat resande som kommer att rulla ut på Hamburgs gator under 2018. Toyota har investerat i finska appen Whim från MaaS Global som erbjuder mobility as a service i form av abonnemang på kollektivtrafik, taxi och bilpool. Volvo har startat bolaget Volvo Mobility för att genom lärdomar från bilpoolen Sun Fleet växla upp globalt med ett nytt koncept. För att nämna några exempel.

 

På efterfrågesidan ser vi en trend mot minskad status att äga, inte minst bland unga. Det är tillgången till funktionen som ärviktig men också upplevelsen. För ett par år sedan antog Stockholms stad flexibla parkeringstal som bland annat innebar att byggprojekt som erbjuder mobilitetstjänster kan sänka andelen parkeringar i projektet. Men i ärlighetens namn är antalet fastigheter som erbjuder mobilitetstjänster till boende fortfarande begränsat till ett fåtal pilotprojekt. Varför det går så trögt är värt att titta närmare på.

 

Vad som inte är trögt är artificiell intelligens (AI). Det är AI som är tekniken bakom självkörande fordon. Idag rullar självkörande lastbilar på prov i Göteborg och självkörande bussar pilotas i Kista. Enligt expertisen kan vi förvänta oss att självkörande bilar kommer att rulla på våra gator utanför testområdena om cirka 10-15 år. Det är inte oceaner av tid sett ur ett stadbyggnadsperspektiv.

 

Hur speglas detta faktum i hur planer och program ser ut idag? Det borde vara tydligt. Självkörande fordon kan få stora avtryck på hur våra städer och storstadsregioner ser ut. Självkörande små bussar kan trafikera rutter där kollektivtrafik inte varit möjlig tidigare. Storstadsregionerna kan bli mer finmaskiga och nya lägen skapas.

 

Självkörande fordon ökar effektiviteten eftersom de kan köra tätare, inte behöver stå stilla över nittio procent av tiden och framförallt inte stå parkerade i centrala delar. Dessa fordon kan också välja bästa vägen och designas så att resenärerna kan göra annat medan de åker i bilen. Effektiviteten i all ära, men det starkaste argumentet som lyfts fram numera är säkerhet. Entusiasterna talar om minskade skadekostnader och 1,2 miljoner färre dödsfall. Trafikverkets strategichef resonerar kring frågan om föräldrar om 15-20 år ens är villiga att sätta sitt barn i en bil med en människa bakom ratten.

 

Men är det ändå inte så att frihet och integritet får offras på framtida mobilitetens altare? Ett argument som lyftes ifrån scenen på Slush var att självkörande bilar gör trafiksignaler överflödiga och att det också är en frihet. Det kanske inte är det starkaste argumentet, men faktum kvarstår att om delningslösningar ska ersätta ägandet så behöver mobilitetstjänster erbjuda just den frihet och upplevelse som är förknippad med bilägande. Och den ständiga frågan: vem äger datan? Nevs, som utvecklat InMotion, en självkörande elbil för delat resande, hävdar att det är användarna som äger den personliga datan. Nevs har också en överenskommelse som gör att försäkringsbolagen ger tio procent lägre premier pga att kameran på taket reducerar risken.

 

I London kommer en självkörande taxilösning som erbjuder kollektivt resande i bil att prövas i två stadsdelar redan nästa år. Det är företaget Five AI som vill göra människors liv enklare och med hjälp av algoritmer främja en konsumentdriven kollektivtrafik framför en som styrs av regler och system.

 

Mobilitetstjänster, delningsekonomi och AI kommer att förändra förutsättningarna för mobilitet. Låt  oss ta tillvara på dessa möjligheter att skapa en effektiv, långsiktigt hållbar och inkluderande framkomlighet i framtidens städer. Vad väntar vi på? Framtiden är här fortare än vi tror.

 

Helena Olsson, Chef stadsutveckling samhälle, Fastighetsägarna Stockholm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *