Mina drömmars blandade stad

Det var inte bättre för. För ett halvt sekel sedan stod separation i centrum för stadsplaneringen. Funktionsseparering och trafikseparering, men också socioekonomisk bostadsseparering, var det som gällde. Idag vill alla se sammanhållning och mångfald. Funktioner, trafik, upplåtelseformer och stadsrum ska kännetecknas av mångfald, vara inkluderande, trygga och attraktiva för alla att vistas i.

Idén om en blandad stad är både sympatisk och attraktiv och är en stadsbyggnadsambition som delas av både kommuner och byggherrar. Men realism slår önsketänk i kluns, inget sker per automatik bara för att alla vill samma sak.

Till vilket pris köper vi till exempel blandad stad och vem får betala? Idag ger bostäder bättre betalt än lokaler. Det gäller framförallt där marknaden för lokaler är skapligt sval, dvs utanför A-lägena. För att få till lokaler krävs därför att detta får genomslag på markpriset. På många platser får strävan efter blandstad därför kommunekonomiska effekter. Är kommunen beredd att ta den kortsiktiga minskade intäkten? Det är inte orimligt. Idag ligger hela risken i ett stadsutvecklingsprojekt på byggherren. Att kommunen tar ett livscykelperspektiv på sin projektbudget och lättar på risken vore därför inte främmande.

Det kommunala planmonopolet kanske någon säger då. Jo, men att i blandningens namn skriva in användning i detaljplan är inte oproblematiskt. Kommunen riskerar att bita sig i svansen genom att tvinga fram lokaler utan hänsyn tagen till uthyrningsmöjligheter. Tomma lokaler skapar inte den trygghet och trivsel som är poängen med levande bottenvåningar.

Men att efterfrågan saknas vid ett givet tillfälle betyder inte att så är fallet för evigt. Utveckling ligger i stadens DNA och efterfrågan skiftar. Därför krävs en flexibilitet i detaljplanen. Det påverkar nödvändigtvis prislappen på marken. Vi är tillbaks på ruta ett. Priset på marken.

Staden måste kunna förnya sig själv vid rätt tillfälle. Både kommuner, byggherrar och fastighetsägare behöver tänka nytt, bli mer snabbfotade och lyhörda inför skiftande önskemål och behov från de som lever och verkar i våra städer.

Tänkbara vägar för blandad stad skulle till exempel kunna vara att bygga bostäder som kan konverteras till lokaler när marknaden finns där eller att kommunen aktivt hittar kommunala verksamheter som kan fylla nyproducerade lokaler.

Fastighetsägare behöver också arbeta mer aktivt i och mellan fastigheterna för att platser ska vara inkluderande och möta dagens och framtida behov. En bra mix av handel, kultur, upplevelser och matutbud är viktigt, liksom trevliga mötesplatser i det offentliga rummet, både caféer och popup-parker och så vidare.

Vitala, levande och trygga städer behöver skapas genom konstruktiva diskussioner mellan kommun och byggherre utanför förhandlingsbordet. Förståelse för respektive perspektiv behövs och när den finns kan förtroende skapas för hitta lösningar framåt för en blandad stad. Vi kan inte vänta in framtiden, framtidens stad byggs idag.

Helena Olsson, chef för stadsutveckling samhälle på Fastighetsägarna Stockholm.

Photo by Daryan Shamkhali on Unsplash

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *