Håller vi på att förbjuda vår framtid?

I många länder tillhör brandskyddskraven de äldsta kraven vi har reglerat i våra samhällen. I Sverige fanns brandkrav redan i vår första lag. Den röda faran kunde hota hela städer och orsaka stor förödelse. Förbud mot brandfarliga aktiviteter och material var tillsammans med ansvarsutkrävande de medel som användes för skydda oss mot brand. Detta var en robust – men också dyr – princip. Innovation och nya lösningar hindrades. Kostnaderna för att bygga ökade i samhället.

Håller vi på att förbjuda framtiden?

Med den bakgrunden var Sverige tidigt med att introducera materialneutrala funktionsregler. Dessa öppnade upp så att nya byggmaterial kunde utvecklas och användas, nya energieffektiva fasadtekniker kunde tillämpas och höga hus i trä tilläts. Möjlighet till innovation och nytänkande skapades.

Roller och ansvar har inte följt med

Storbritanniens resa kring reglering av brandskydd har liknat Sveriges. Funktionsbaserade regler introducerades redan på 80-talet. Ett avreglerat kontrollsystem där privata aktörers inflytande successivt har ökat för att motivera och driva på för ökad innovation inom byggsektorn. Samtidigt har de legala strukturerna, roller och ansvar inte följt med utvecklingen. 2017 inträffade den katastrofala branden i Grenfell Tower, och den resulterande systemöversynen som följde efter katastrofen blottlade stora brister i det brittiska regel- och kontrollsystemet.

En tillbakagång?

Den initiala reaktionen från brittiska myndigheter är att förbjuda brännbart material i högre byggnaders ytterväggar. Principen om materialneutralitet och att reglera via funktionsbaserade krav bleknar. Istället för att relatera olika brandrisker till den specifika byggnadens förutsättningar höjs nu starka röster för en tillbakagång till trubbiga, och fördyrande lösningar som ska gälla för alla byggnader. Det finns mycket för oss att lära efter branden i Grenfell Tower, både ur teknisk synpunkt och ur ett systemperspektiv. Men det finns alltid en risk för överreglering som följd av ett reaktivt förhållningssätt till risker i vår samtid.

Systembrister snarare än material

Hackitt-utredningen, efter Grenfell, har inte pekat på behov av materialförbud. Snarare har utredarna pekat ut ett antal systematiska brister som var och en har bidrag till ett fallerande system som kunde möjliggöra Grenfell branden. Hackitt-rapporten trycker på den påfallande informationsbristen som funnits och avsaknad av fungerande kvalitetskontroller genom byggprocessens olika skeden. Jämfört med tillverkande industri ligger byggsektorn decennier efter. Det går inte att följa hur design, projektering och utförande förändras över tid. Det som planeras blir inte byggt så som tänkt och fungerar inte som avsett i praktiken. Eftersom informationsbristerna är stora är det svårt att följa beslutsgången och utkräva ansvar. Det juridiska efterspelet blir svårt och komplicerat. Som vid Potatisåkern-branden i Sverige slutar det ofta med att parterna frikänns från ansvar i brist på bevis.

Golden thread of information

Dame Judith Hackitt, som ledde utredningen efter Grenfell lyfter behovet av en golden thread of information genom en byggnads hela livscykel.  Utan denna kan vi inte skapa audit trails och säkra informationskedjan. Digitala arbetsflöden och Building Information Modeling (BIM) bedöms vara en förutsättning för att säkerställa bättre informationsflöden, mellan olika parter och skeden i en byggnads livscykel. Genom att ny teknik och digitalisering ger effektivitetsvinster kan dessutom ett bättre informationsflöde skapa bättre förutsättningar för bättre kommunikation, ökad kontroll och säkerhet med mindre byggfel utan att kostnaderna ökar.

Genomförande och kontroll

Efter stora katastrofer ser vi ofta att bristande information och kommunikation är en nyckel för att det otänkbara inträffar. Oförmågan att bygga som vi designar och svårigheter att kontrollera handlar oftare om en kommunikationsbrist. Den enkla lösningen kan tyckas vara att göra som på medeltiden – vi förbjuder de direkta farorna.

Ansvar och kommunikation

Där måste vi rannsaka oss själva. Vad är det egentliga problemet här, och vad blir bäst på sikt? Ett omtag i byggsektorn som snabbt är på väg att digitaliseras öppnar upp för helt nya riskhanteringstekniker. Vi kan bättre lita på att det som planeras blir rätt byggt i praktiken. Kommunikationen och ansvarsrollerna blir tydligare – vilket bäddar för en gynnsammare kultur där vi får en bättre överblick. Problem uppdagas tidigare, blir mer kostnadseffektiva att åtgärda och kan lösas gemensamt.

BIM – en viktig del av framtiden

Digitala arbetsflöden och BIM för brandskydd är redan här och kommer ta nya former under en snar framtid. Dagligen arbetar vi med dessa verktyg och metoder i pågående projekt för att sträva mot bättre informationsflöden och kvalitet. Utvecklingen i Storbritannien är ett varnande exempel. Förbjud inte vår framtid. Den nya tekniken är redan här. Använd tekniken för att accelerera innovation och hållbart byggande istället.

 

Bildtext: England har efter branden i Grenfell Tower beslutat att förbjuda brännbara material i ytterväggar i byggnader över 18m vilket bland annat påverkar träbyggandet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *