Vad måste en projektledare kunna och göra?

Samhällsbyggandet handlar om stora ekonomiska investeringar och skapandet av vår gemensamma framtid. Vad måste en projektledare kunna och göra för att säkerställa ett hållbart samhällsbyggande som inte äventyrar kommande generationers möjligheter?

Samhällsbyggandet är till stor del projektbaserat. Det betyder att planering, projektering och byggande, liksom renovering, genomförs av tillfälligt sammansatta organisationer med flera mångdisciplinära team som arbetar med komplexa uppgifter under osäkerhet och tidspress under relativt lång tid. Att leda dylika projekt är krävande och förutsätter kunskap och erfarenhet inom olika områden. Det har i decennier talats om måltriangeln – eller the iron trianglesom den kallas på engelska – och fokus på styrning av tid och andra resurser, men vad måste en projektledare kunna och göra för att leda framgångsrika projekt i morgon utan att äventyra för framtida generationer?

Frågan om vad en projektledare behöver kunna och inte är inte ny och åsikterna går ofta isär. Många talar sig varma för betydelsen av kunskaper inom byggteknik förvärvade genom en praktisk inriktad byggingenjörsutbildning kombinerad med praktik på byggarbetsplatser. Andra förespråkar betydelsen av kunskaper inom ett brett spektrum av ämnen; teknik, matematik, ekonomi, juridik, etik och ledarskap, helst kombinerat med till exempel en traineeutbildning.

 

Praktiskt och erfarenhetsbaserat kunnande

Det ena ”lägret” lägger tonvikt på erfarenhetsbaserad och praktisk kunskap, ofta traderad av praktiker som helt eller delvis tagit klivet in i klassrummen som konsult för att berätta om hur man gör när man planerar, projekterar och bygger. I andra branscher beprövade metoder för att utveckla och effektivisera verksamheter, som Lean och Six Sigma, lärs ut. I samband med praktikperioder är det de mer erfarna arbetsledarna och platscheferna som lär de mindre erfarna hur man ska göra och det är företrädesvis det praktiska och erfarenhetsbaserade kunnandet som traderas.

 

Teoretiskt och problematiserande kunnande

Det andra ”lägret” lägger tonvikt på vetenskapligt underbyggd kunskap som kombinerar och kontrasterar tekniskt, matematiskt, ekonomiskt, juridiskt, etiskt och ledningsmässigt kunnande. Här är det forskarutbildade lärare som diskuterar kritiskt framtagen internationell kunskap inom de olika disciplinerna. Det är förmågan att förstå olika perspektiv, att hantera både problemformulering och problemlösning samt att tillämpa kritiskt tänkande och självständighet som examineras och det är företrädesvis det teoretiska och problematiserande kunnandet som traderas.

 

Kombinerandet av kompetenser och perspektiv

Det är närmast två ytterligheter som beskrivs ovan och det ska sägas att många förespråkar något mittemellan. Vår syn är den att eftersom det inom samhällsbyggandet finns många olika slags projekt behöver det också finnas olika slags projektledare. Givetvis behöver en uppdragsledare inom husprojektering ha god kunskap i matematik och huskonstruktion och givetvis behöver en projektledare för en översiktsplan ha god kunskap i plan- och bygglagen. En projektledare för ett megaprojekt inom husbyggnad, anläggning och infrastruktur behöver i sin tur ha god kunskap i upphandling, byggprocessen och beslutsfattande för att leda sitt projekt. Men, det räcker sällan med enbart detaljkunskap för att leda ett framgångsrikt projekt. I projekt måste kompetenser, perspektiv och ambitioner kombineras och den som leder ett projekt inom samhällsbyggnad, oavsett projektets storlek och inriktning, behöver god kunskap i ledarskap, kommunikation, organisation, projektplanering och projektstyrning.

Något som ibland glöms bort, men som med säkerhet kommer vara mycket viktigt är att den som leder ett projekt dessutom måste ha fått stöd i att utveckla en inre kompass, ett etiskt och kritiskt förhållningssätt, som främjar en hållbar utveckling. Att ta på sig att leda ett projekt inom samhällsbyggnad är i sigatt ta på sig ett ansvar för hållbar utveckling och det duger inte att säga ”så här har vi alltid gjort” eller ”det var någon annan som sa”.  Den som leder framgångsrika projekt i morgon måste vara nyfiken, engagerande, inkluderande och ansvarstagande och vara beredd att med tydlig röst säga: ”nu lyfter vi blicken, nu lär vi av andra också utanför vår bransch, och jag är beredd att ta ansvar för det vi gör”.

 

Tina Karrbom Gustavsson, professor KTH och Hayar Gohary, projektdirektör, Akademiska Hus

 

Photo by You X Ventures on Unsplash

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *