Gävle – en tillväxtmotor

Fler tåg och båtar stärker Gävle-Dala Satsningar på infrastruktur för mer gods via järnväg och sjöfart kan stärka Gävle-Dalaregionen som en hållbar industriregion 2040 med Gävle som draglok. Gävle-Dalaregionen med typisk svensk exportindustri i traditionella branscher som stål- och pappersmassaindustrier söker effektivare och fossilfria godstransporter.

Trafikverket, Region Dalarna samt Region Gävleborg och flera av kommunerna stödjer omställningen på flera olika sätt. Den faktiska trenden under 2000-talet har dock varit ökade transporter med fossildrivna lastbilar. Karta med järnvägar och landsvägar samt orter Bergslagsbanan sträcker sig mellan Gävle, Falun och Borlänge till Kil. Banan är enkelspårig med undantag för sträckorna Gävle–Hagaström och Grängesberg–Ställdalen.

En lösning för att vända trenden är att prioritera godstransporter på järnväg och till sjöss i stället för fossildrivna lastbilar. Vilka hinder finns för en sådan omställning och vilka ledtider rör det sig om? Är FN:s Agenda 2030 inom räckhåll? Några av de viktigare etapperna är tvåspårig järnväg mellan Falun och Borlänge och elektrifiering av järnvägen ända ut till Gävle hamn. Redan 1997 lades förslaget om tvåspårig järnväg fram i den gemensamma översiktsplanen för Falun och Borlänge och antogs av dessa kommuners fullmäktigeförsamlingar. Men i planen fanns också en fyrfältsväg i klass med en motorled mellan Falun och Borlänge och den genomfördes kort efter det att översiktsplanen vunnit laga kraft.

Den gamla 60-talsdrömmen om en motorväg mellan Falun och Borlänge var så gott som realiserad. Snabbare leveranser av konsumtionsvaror hade det inte kunnat bli med järnväg även om den var tvåspårig. Uppfattningen att transportfrågan därmed var löst blev nu ett hinder för en järnvägssatsning. Tågtider och ledtider samt behov av kombiterminaler För att få bort trängsel på ”turistbanan” som järnvägen som ringlar sig efter Runns stränder numera kallas så fodras en ny sträckning med två spår. En ny sträckning som sparar fem minuters restid mellan Falun och Borlänge har tagits fram i en järnvägsutredning som dåvarande Banverket redovisade 1997.

För att komma närmare ett genomförande behövs en järnvägsplan. Ett sådant arbete sätts i gång så fort kostnaderna för genomförande tagits upp i regeringens ekonomiska långtidsplan. Några sådana medel har ännu inte anvisats. När väl detta kommer så brukar det ta fem år att få fram en järnvägsplan. En tvåspårig järnväg hinner knappast tas i drift före 2030. För att mål som i FN:s Agenda 2030 ska uppfyllas är det utvecklingen av landsvägstransporter som kan avgöra om målen nås eller inte.

Kan det vara vätgasdrivna eller biogasdrivna lastbilar eller rentav eldrivna lastbilar på elmotorvägar som kan vara lösningen? Infrastruktur för vätgasdrivna industriella processer och fordon är i en intensiv utvecklingsfas. Aktörer som SSAB, Vattenfall och LKAB bygger en provanläggning i Luleå för att ersätta kol med vätgas vid stålframställning. I Sandviken används vätgas genom AGA Gas anläggning och en tankstation invigdes för några år sedan. Sandvik levererar komponenter till en typ av bränsleceller som används i både personbilar och lastbilar som drivs med vätgas. Sverige ingår som ett av de sju länder i EU där infrastruktur för vätgasdrivna processer och fordon stöds. Förståelsen för ett system med kombiterminal för intermodala transporter sprider sig. Möjligheterna att lasta på och av godståg måste förbättras liksom omlastning från eller till lastbil för vidare transport mot sitt slutmål i utlandet. Sveriges långa kuster med alla hamnar är ytterligare en möjlighet att klara Agenda 2030 målen. Var finns de bästa hamnarna för den tunga exportindustrin? En oavsedd effekt bidrar till att Gävle hamn expanderar. Gävle hamn tar emot allt mer godstransporter till fartygen. Det beror delvis på den oavsedda effekt som den fackliga konflikten i Göteborgs hamn resulterat i. Invanda mönster har brutits och företagare har sett möjligheter med Gävle hamn. Det börjar dessutom vara svårt att transportera gods från Göteborgs Hamn till Stockholmsområdet, både på landsväg och järnväg, på grund av bristande kapacitet i systemen.

Trafikverket har fångat upp dessa signaler och projekterar just nu en elektrifiering av de sista 3,5 kilometrarna för att möjliggöra eldrivna tåg fram till hamnen för lastfartyg. Redan om några år kan denna del av järnvägen användas av eldrivna lok. Insikten om Gävles goda infrastrukturella fördelar hos Trafikverket har bidragit till en mobilisering av Gävle som en tillväxtmotor med en framskjuten position i den starkt växande Stockholms- och Mälardalsregionen. Med hjälp av Region Gävleborg, Gävle kommun och EU investeras miljardbelopp för att få fram det nya logistik- och verksamhetsområdet Tolvforsskogen. Dubbelspåret på Ostkustbanan kostar 5 miljarder kronor och det tillkommer kostnader för flytt av godsbangård och i samband med detta behov av ny sträckning för Bergslagsbanan på en sträcka av cirka 10 kilometer – lämpligen med dubbelspår. Området kommer att ha direkt access till tre av Sveriges stambanor, två Europavägar och Gävle hamn. Denna omställning hinner knappast bli klar till 2030, men troligen år 2040.

 

Eric Båve, ordförande i Region Gävle Dala

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *