Några tankar om ventilationen i bostadshus

Ventilationen behöver förbättras i en stor del av våra bostäder!

I den ena rapporten efter den andra kan vi läsa, att luften i våra bostäder ofta är så dålig att vår hälsa skadas. Vi åldras då fortare, vi blir svaga och trötta, vi blir mottagligare för sjukdomar, det blir ansträngande att leva och vi dör yngre. Påståendet är grundat på mätningar, sammanförda i relevant statistik. Även om man inte är utbildad medicinare är det lätt att förstå, att det blir jobbigare för hjärtat att klara blodomloppet och lungorna att tillföra behovet av syre till alla kroppens organ om halten av koldioxid stiger, vilket tynger andningen (jfr Pettenkofer), och andra föroreningar belastar inandningsluften. Problemet har blivit akut nu under Corona-pandemin då intensivvårdavdelningarna (IVA) på våra sjukhus är hårt belastade.

Fortfarande dimensioneras och utförs ventilationsanläggningar så, att de ligger på gränsen till föreskrivna krav på luftflöden och effekter, vilket innebär att de ganska snart ligger på fel sida om kraven på grund av föroreningar som ökar strömningsmotståndet.

Men kritiken av ventilationssystemens otillräcklighet har på många håll bemötts med uppgradering av luftflödet, från kravet på 0,35 l/s.m2 till storleksordningen 0,50 l/s.m2. För denna höjning med knappt 50% behövs normalt ingen ändring av utrustning. Vill man gå längre, vilket jag föreslår, till 0,7 – 1,0 l/s.m2 behöver utrustningen förstärkas. Detta steg medför en fördyring av installationskostnaderna med uppskattningsvis 20%. Driften kan effektiviseras med ett val av en klokare strömningsväg genom den individuella bostaden samt en effektivare värmeåtervinning med hjälp av roterande värmeväxlare av modernt snitt. En fördubbling av flödet kan då medföra en fördyring av ventilationen med omkring 25%. För en 80 m2 lägenhet kan kostnadshöjningen uppskattas till 200:-/år, från 800 till 1.000:-/år. Lägenheten bebos av drygt två personer – kostnaden för ett sundare liv blir därför under hundralappen per person och år – vem vill argumentera emot en så rimlig kostnad för bättre hälsa?

Den traditionella försiktigheten vid projektering av ventilationsutrustning för bostäder påverkar också anslagen för forskning och utveckling av både system och komponenter. Att detta är fallet inses lätt genom att jämföra med tillståndet i andra branscher. Under de senaste femtio åren har det inte, enligt min erfarenhet, hänt särskilt mycket inom det ventilationstekniska området. Kanske fläktarna har fått något högre verkningsgrad och kanske komponenterna har byggts ihop till behändigare aggregat. Styrningen har automatiserats. Men ingenting radikalt. Det är förstås blygsamt i jämförelse med utvecklingen inom andra områden, t ex el-, motor- och datorteknik. För att inte tala om utvecklingen inom det medicinska området. Men vore det inte bättre ägna ett större intresse åt att förebygga försämrad hälsa med en bättre ventilation än att investera i en jättelik efter- d v s sjukvård?

Detta är bakgrunden till att jag nu på äldre dagar använder mina erfarenheter och ägnar tid och intresse åt beräkningar, tankar och tester i syfte att föreslå angelägna förändringar inom ventilationstekniken för bostäder.

Det behövs en radikal förändring av synen på värdet av god ventilation

Även om det kostar aningen mer i investering och drift när luftflödet ökas blir det förmånligt för samhällets ekonomi genom att hälsotillståndet förbättras och sjukvårdskostnaderna minskar. Vid projektering av ventilationsutrustning för bostäder bör följande regler gälla:

  • Luftflödet genom bostäder bör ökas rejält, helst upp emot 1 l/s.m2
  • Luften bör hålla minst 18°C innan den tillförs rum där människor vistas. Energibehovet blir detsamma om luften värms i ett aggregat eller inne i bostaden.
  • I största utsträckning bör friskluften tillföras sovrummen, där man i sängen är dubbelt så väl isolerad för värmeförluster som när man påfört sig gångkläder (jfr Fanger). Enligt läkare blir sömnen dessutom djupare och lugnare om luften i sovrummen håller lägre temperatur än i lägenheten för övrigt.

Luften kan sedan strömma ut genom dörrhål eller under dörrar till andra rum för att slutligen sugas ut genom kök och badrum. Mätningar visar, att ett badrum behöver en luftström om ca 15 l/s för att alla ytor ska bli torra någon stund under dygnet, även om det duschas både morgon och kväll. I köket råder behov av stort luftflöde i samband med matlagning, från spis och maskiner, då även värmeavgivningen från aktiva personer är hög.

I utsugningen från köket är det viktigt med en effektiv avskiljning av fett för att undvika brandfarliga fettavlagringar i imkanalen. Detta kan ske genom att blanda ångorna från matlagningen med lägenhetens frånluft, vilket kyler blandningen så att ämnena i gasfas kondenserar i ett cyklonfilter. Efter en effektiv avskiljning kan värmen i utgående luft återvinnas i en roterande värmeväxlare med blankpolerade ytor för att minska risken för luktöverföring. Denna typ av värmeväxlare har högre verkningsgrad och kräver mindre utrymme än den fasta.

Dessa principer kan tillämpas vid såväl ny- som ombyggnad. De boende får då tillgång till ett önskvärt luftflöde. Risken för obehagligt drag undviks. Hälsotillståndet förbättras, överföring av luftburna infektioner minskar, installationen blir kostnadseffektiv genom att kanaldragningen blir enkel. Den roterande värmeväxlarens höga verkningsgrad och säkra drift innebär, att det större luftflödet inte orsakar några överraskande kostnader – erfarenheten visar att ekonomin rentav kan blir bättre!

 

David Söderberg
Bearbetning av Bo Göran Hellers

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *